I natt har jag sovit riktigt uselt. Usch. Har haft så konstigt tryck neråt, långt ner i ljumskarna och mellan benen. Ingen härlig känsla alls om jag nu får säga det. Och det bidrog ju till att jag knappt kunde vända mig i sängen eller ta mig upp särskilt smidigt. Mycket stånkande och stönande med andra ord, haha. Men jag känner mig ändå rätt så pigg nu, och hoppas det gör att jag kan sova bättre i natt så jag är utvilad inför imorgon.
Stora, spännande dagen D. Jag hoppas innerligt att de väljer att låta oss stanna kvar, jag vill inte behöva åka hem och återkomma dagen efter, eller värre på onsdag. Snälla, låt det finnas plats på förlossningen, låt tappen ha mognat ännu mer och öppnat sig mer så jag är redo för att sättas igång. Eller allra helst – låt det sätta igång av sig självt idag, men min kropp verkar inte förstå att den ska föda barn, den tycks ha det rätt gott med 24 extrakilon och en otymplig volym som gör att man vaggar fram i snigelfart. Nä, nu vill jag ha bäbis, NUU!
Ska ta och packa färdigt BB-väskan idag, sen plocka undan lite och städa undan så här är rent och fint till vi kommer hem från BB. Konstig känsla. Nästa vecka är vi garanterat föräldrar. Då är det på riktigt. Skrämmande, men så otroligt spännande, efterlängtat och underbart ♥
Ja du har ju minst sagt tecken på att kroppen borde sätta igång förlossningen själv. ljumskarna är ju ett stort tecken vad jag fattat det som. Men men 😉 En envis rackare där inne, hihi!
Önskar det all lycka inför morgondagen! Ska tänka på er <3 Måste vara en underbar känsla och förbereda hemmet inför hemkomsten.
Massa hejja Kramar från en annan tjockis 😉